Narkotikabekämpning blir nu ett av fyra prioriterade områden i biståndspolitiken. Den nya strategin ska fortsätta bygga på en restriktiv narkotikapolitik.
“Drogmissbruk och produktion av narkotika är allvarliga hot mot utvecklingen i många av världens fattiga länder. Genom FN kan Sverige bidra till kampen mot narkotika framförallt genom att arbeta förebyggande men också genom att försvåra produktion och smuggling av droger“, säger biståndsminister Carin Jämtin i en kommentar.

En viktig förändring är att det svenska ekonomiska stödet via FN-organet i Wien blir mer tematiskt inriktat, istället för som hittills främst geografiskt. Två tredjedelar av bidraget ska användas till efterfrågeminskande insatser, samt till policyarbete. Bland annat för att stärka opinionsbildningen för FN:s narkotikakonventioner som utgör grunden i de flesta länders narkotikapolitik. De har ifrågasatts av bl a drogliberala grupperingar.

En tredjedel av svenska bidraget (ifjol totalt 38,5 miljoner, i år 50 miljoner) är obundna medel som UNODC själv styr över. Det är bara USA, Japan och Italien som vid sidan av Sverige ger ej är öronmärkta anslag.
“Det har lett till vissa finansieringsproblem för FN-organet. Då de flesta andra medlemsländer främst ger stöd till projekt som de ofta har egna intressen i“, säger Bengt Gunnar Herrström, kansliråd på UD, till Drugnews.

Den nya svenska strategin har tagits fram i samarbete med biståndsorganet Sida. Sida stöder dessutom andra narkotika- och hiv/aidsrelaterade projekt i världen, bl a i Gyllene Triangeln, Östeuropa och forna Sovjetunionen.
“Vi kommer att intensifiera narkotikainsatserna i år i enhet med den nya strategin, ha ett mer efterfrågeminskande, och utvecklings- och fattigdomsperspektiv“, säger Paula Sjöström, handläggare på Sidas hälsoenhet, till Drugnews.

• UNODC (United Nations Office on Drugs and Crime) – som har säte i Wien – arbetar mot narkotika, terrorism, korruption och människohandel. Stora insatser görs bl a för att minska narkotikaproduktionen i Afghanistan och Latinamerika.