Regeringsutredaren Kent Härstedts förslag att från nyår sänka spritskatten med 40 procent har väckt många känslor. För och emot diskuteras landet runt på gator och torg, på arbetsplatser och insändarsidor. Frågan splittrar även regeringen som har svårt att få med den i budgetsamtalen.

Ett brett upprop mot sänkt spritskatt publiceras i en stor annons (pdf) i Dagens Nyheter på tisdagen:
“Sänkt spritskatt kommer att innebära en konsumtionsökning. Det kommer i sin tur att leda till fler ungdomsfyllor, ökat rattfylleri, fler barn som växer upp med missbrukande föräldrar och till att fler kvinnor blir misshandlade. Det är inget vi vill medverka till, vi tycker att en skattesänkning är fel väg att gå“, står det.
Den undertecknas av bl a partiledarna Lars Ohly (v) och Göran Hägglund (kd), riksdagledmöterna Gudrun Schyman (v), Yvonne Ruwaida (mp), Nalin Pekgul, ordförande för S-kvinnorna, EU-parlamentarikern Anna Hedh (s), Gunnar Larsson, ordförande Riksidrottsförbundet, chefredaktörerna Göran Greider, Dalademokraten, och Johan Ehrenberg, ETC, och ett 30-tal personer till.

Annonsen har initierats av nykthetsrörelserna IOGT-NTO och Ungdomens nykterhetsförbund och flera av undertecknarna delar under tisdagen ut flygblad utanför riksdagen.

I ett annat upprop samma dag i Aftonbladet skriver sju företrädare för nykterhetsföreningar, Kriminellas revansch i samhället, Rädda barnen och Fryshuset att de ska bygga ett nätverk över hela landet för att bättre möta alkoholproblemen.
De menar att hög skatt och begränsad införsel varit viktiga verktyg, men inte är de enda.
Alkoholmissbruket är ett av samhällets största katastrofer, med både mänskligt lidande och höga samhällsekonomiska kostnader. Och omkring 200 000 barn lever med missbrukande föräldrar.

“Det största problemet just nu är den inbillade maktlösheten som tillåts dominera debatten. Den skapar handlingsförlamning och resignation i hela samhället trots att det finns så mycket vi kan göra“, skriver bl a Anders Carlberg, Fryshuset, och Annika Åhnberg, Rädda Barnen, i debattartikeln.
“Det första vi måste göra är att erkänna problemen och våga tala om dem. Nästa steg är att gå från ord till handling. Vi måste ändra vårt förhållningssätt till alkohol. Det finns många sätt att göra det på“, fortsätter de.

I ett 12-punktsprogram anges bl a att ungas alkoholdebut måste skjutas upp, fler alkoholfria mötesplatser, fler rattfyllerikontroller och alkolås på alla fordon, aktivt arbete mot missbruk på arbetsplatser, anmälningsplikten vid misstanke om att barn far illa måste användas, direkt stöd till drabbade barn och utbildning av vuxna stödpersoner, ökad beredskap i skolan, utbildning av krogpersonal och arbetsledare, samhällets arbete mot missbruk måste bli mer långsiktigt istället för tillfälliga kortsiktiga projekt.

Även alkoholindustrin har gått ut i debattartiklar, inte bara till försvar för en skattesänkning på alkohol, utan också med uppmaning att agera i sin nära omgivning.
“Tvång och förbud hjälper inte alkoholisten. I stället bör man fråga sig varför Jeppe super. Osund konsumtion är ett tecken på personlig livskris“, skriver i SvD Brännpunkt vin-och spritleverantörföreningens vd Bertil Swartz tillsammans med konsulten Bengt Ekdahl, som tror på vänners och arbetskamraters insatser.