Tolv procent av pojkarna på 19 år säger sig dricka mera än det rekommenderade maximala intaget på 30 gram alkohol/dag, rapporterar Le Point.

Marie Chodet som är forskningschef på Inserm (Frankrikes nationella institut för forskning och folkhälsa, närmast motsvarande Socialstyrelsen) tillstår också att något har hänt:
– På sjuttiotalet hade bara tio procent av 15-19 åringarna varit berusade någon gång. Nu är det nästan 50 procent, säger hon till tidningen.

Ändå har Frankrike en bra bit kvar till det berusningsdrickande som utmärker de anglosaxiska länderna och Norden.

Marie Chodet arbetar inte bara på Inserm. Hon är också vice ordförande i den vetenskapliga kommittén på Ireb (Institutet för vetenskapliga dryckesundersökningar) som finansieras av alkoholindustrin. Men försvarar sig med att uppdraget på Ireb är frivilligt arbete.

Den typiska föräldrareaktionen är också förvånande sorglös. 14-åriga Martine drack sig sjuk på alkoläsk hos en kille vars föräldrar bara skrattade. Skolsköterskan Aline säger: ”De inser inte allvaret i berusningen, den roar dem mest.”

En alkoholläkare som Philippe Batel på sjukhuset i Beaujon de Clichy utanför Paris menar att man underskattar skadebilden:
– År 2002 var bara tre av mina 4 000 patienter under 20 år; i år har det varit 40, säger han enligt Le Point.

Han upprepar också vad som länge varit känt om de ökade långsiktiga effekterna av tidig berusning: För en ung hjärna, ännu oprövad i sitt umgänge med alkohol, kommer upprepade berusningstillfällen att lämna neurobiologiska avtryck som blir avgörande för hur han eller hon reagerar som vuxen på alkohol.

Tvärtemot vitt spridda missuppfattningar, är det inte underklassen som super mest, i alla fall inte bland de unga. 2004 gjorde det statliga alkohol- och drogforskningsinstitutet OFDT en detaljerad genomgång av antalet berusningsfall bland ungdomar i Parisområdet. Man fann att de som kom från de ”fina” förorterna i sydväst drack ungefär dubbelt upp mot de från de fattigare områden.