Att alkohol är skadligt för foster och påverkar barns hälsa, beteende och inlärningsförmåga är känt och gravida uppmanas därför att inte dricka. Däremot är kunskaperna om de långsiktiga konsekvenserna bristfälliga.
Därför är nya studien av institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, i Uppsala särskilt intressant.

Forskare har undersökt vad som hänt senare i livet med de cirka 3500 förstfödda barn 1967-1968 i Göteborg, Bohuslän och Värmland där fri starkölsförsäljning i vanliga butiker prövades och jämfört dem med födda i andra län. För att särskilja direkta effekten av alkohol under graviditeten från andra faktorer, som uppväxtmiljö och inkomstgrupp, så studerades bara de barn som var foster under försöket.

Och studien konstaterar nu att barn till unga mödrar som drack under graviditeten har i vuxen ålder överlag haft kortare utbildning, lägre löner och varit mer arbetslösa än jämförbara grupper.

Avsikten med starkölsförsöket var att få ner konsumtionen av starksprit, men fick avbrytas i förtid efter 8,5 månader efter rapporter om ökat ungdomsfylleri. Konsumtionen av starköl hade då tiofaldigats i försöksområdena utan att övrig vin- och starkspritförsäljning hade minskat.

Eftersom åldersgränsen då var 21 år på Systembolaget var det särskilt intressant att studera hur alkoholkonsumtionen påverkade barnen till yngre kvinnor som kunde handla starköl i butiker från 18 års ålder.

Men resultaten i rapporten visar också att investeringar i barns hälsa redan i fosterstadiet har positiva effekter för utbildning och inkomster senare i livet.

– Generellt så verkar det vara så att ju tidigare man gör insatser, investerar i barns hälsa, desto bättre resultat blir det för barnen i framtiden. Det gäller inte bara under fosterstadiet utan också under de tidiga första åren i livet, säger forskaren Peter Nilsson på IFAU till SR Ekot.