Tham var en av dem som i ett uppmärksammat upprop inför FN:s generalförsamlings särskilda narkotikasession i New York 1998 varnade för att kampen mot narkotika genom sina repressiva inslag håller på att bli mer skadlig än själva drogerna. Mötet lade fast en tioårsstrategi (Ungass) om en drogfri värld, något som nu vid halvtid ska utvärderas i Wien.

Tham menar i artikeln på söndagen på DN debatt att medlemsländernas utrymme för att pröva alternativa lösningar på lokala problem idag begränsas av FN:s narkotikakonventioner. Exempelvis sprututbytesprogram och medicinska program med ersättningsdroger.

Och FN:s konventioner med sin inriktning på straffrättsliga lösningar bidrar till de stigande fångtalen. Narkotikakriget slår särskilt hårt mot etniska minoriteter och fattiga människor, fortsätter han.

Skärpt svensk narkotikapolitik och kriminalisering av bruket har på 1990-talet följts av både ökat antal ungdomar som prövar och fler grava missbrukare. Dessutom ökar de narkotikarelaterade dödsfallen snabbare i Sverige än i andra länder, menar Tham och hänvisar till EU-statistik.

Erfarenheter som folkhälsominister Morgan Johansson – som deltar på FN-mötet i veckan – bör lära av:
“Sverige bör inte ställa sig på hökarnas sida i narkotikakriget utan stödja de mer liberala tendenser som finns och som nu representeras av Europa och EU. Därmed skulle Sverige också inför världssamfundet åter företräda en traditionell svensk kriminal- och socialpolitik präglad av rationalitet och humanitet“, avslutar Henrik Tham sin artikel.