STOCKHOLM Nationella narkotikasamordnaren Björn Fries lämnade i onsdags sin slutrapport till regeringen. I rapporten beskrivs hur drogutvecklingen nu pekar åt rätt håll, men Fries varnar för politisering och återgång till revirtänkande när statliga Mobilisering mot narkotika läggs ner vid årsskiftet.
– En av de mest grundläggande framgångsfaktorerna är samverkan mellan olika aktörer i samhället. Om framtiden kommer att innebära en återgång till det revirtänkande som rådde före 2002, vore det till stor nackdel för narkotikapolitiken och medborgarna, säger Björn Fries i en kommentar.
Det var med dubbla känslor han lämnade slutrapporten till folkhälsominister Maria Larsson. Det är ingen hemlighet att Fries hade velat fortsätta som samordnare efter drygt fem år med sin kommitté. Något som förra socialdemokratiska regeringen ställde sig positiv till, men borgerliga alliansen har alltså beslutat avveckla både Alkoholkommittén och den s.k Mobben.
– Jag tror det behövs någon som även framledes sätter tryck i narkotikafrågan och lyfter de utsattas perspektiv. Missbrukare är inga röststarka grupper och saknar ofta ombud, underströk Fries vid en presslunch med bland andra Drugnews dagen före i samband med kommitténs forskardagar i Rosenbad.
Björn Fries, tidigare kommunalråd (s) i Karlskrona, tillsattes som narkotikasamordnare sedan drogproblemen ökat under ett decennium, samtidigt som politikerna inte prioriterade frågan vare sig på riks-, regional eller lokal nivå. Under hans tid har nu ett nät av kommunala drogsamordnare byggts upp och många lokala satsningar initierats.
I slutrapporten berättar han om att färre unga idag prövar droger jämfört med några år sedan och hur det grava missbruket tycks plana ut. Sverige har betydligt mindre narkotikaproblem, jämfört med övriga Europa.
Men för dem i riskgrupper är läget sämre, “färre, men värre“ som Fries uttrycker det. De missbrukar mer och har svårt att få tillgång till rätt behandling. Också tillgången på narkotika ökar, droger finns nu i hela landet och till lägre priser. Något som bekymrar narkotikasamordnaren som efterlyser effektivare tillgångsbekämpning och en ny beräkning över hur många s.k. tunga missbrukare det egentligen finns.
Narkotikafrågan har blivit mer diskuterad och genomlyst under Mobbens tid, delvis med hjälp av mediakampanjer som “Knark är bajs“ och en omfattande ifrågasatt konferenscirkus. Förutom att delta i debatter och fungerat som regeringens talesperson i narkotikapolitiska frågor, så har Fries också varit en kritisk röst och påpekat brister och behov av förändringar, bland annat i särskilda rapporter.
Det har handlat om nya strategier mot steroider, förslag om att införa en nationell vårdgaranti för missbrukare och uppmaning till brottsbekämpande myndigheter att mer samordnat bekämpa organiserad brottslighet. Cannabis hälsofarliga konsekvenser har Mobben återkommande lyft fram, även internationellt.
Men även de kontroversiella sprutbytesprogrammen har Björn Fries banat väg för som möjlighet i hela landet, och stöttat läkemedelsbaserad behandling och ifrågasatt vissa drogtester.
Han tycker att missbrukare ofta mött moraliserande istället för att erbjudas behandling, sett tendenser till att många vägrar ta till sig nya kunskaper och låter tron styra synen på drogpolitik.
– Även om det har blivit bättre är det alltför många insatser och beslut som styrs av personliga uppfattningar, fördomar och mer eller mindre förnuftsprövade känslor, säger Björn Fries.
Mobilisering mot narkotika har återkommande betonat kompetensutveckling och forskning. Kommittén har stöttat över 100 forskningsprojekt som med totalt 94 miljoner kronor fått fart på svensk drogforskning och – efter posten förebyggande arbete – blivit största satsningen av de nära 349 miljoner som Mobben totalt spenderat under åren.
Som ett slags drogpolitiskt testamente hoppas nu den avgående narkotikasamordnaren att de som ska ta vid fortsätter med statlig information till ungdomar, stöder narkotikaforskning för att veta att man gör rätt insatser och inte upprepar misstaget att glömma narkotikafrågan. Han betonar att man inte för ett ögonblick får släppa uppmärksamheten på hur efterfrågan på droger på hemmaplan utvecklas.
“Det är av stor betydelse att regeringen inte avhänder sig möjligheten att agera snabbt och effektivt då behov av extra och samverkande insatser uppkommer. Alltför splittrade ansvarsförhållanden, där enstaka myndigheter endast har avgränsade arbetsfält, ökar risken för att en eventuellt snabbt växande efterfrågan på droger inte kommer att mötas med tillräckligt breda insatser“, avslutar han sin slutrapport.
Björn Fries fortsätter arbetet fram till årsskiftet tillsammans med sin stab.
– Vad jag ska göra sedan vet jag inte, har du något på lut åt mig?, frågar han med en leende där vi sitter bland affischer, dockor och kostymer från Mobbens kampanjer som nu auktioneras ut via nätet.
Intäkterna ska gå till drogförebyggande projekt i kommunerna.
• Hur ska narkotikapolitisk samordning skötas framöver i Sverige?
Sandeep Chawla, analys- och forskningschef på FN:s brotts- och narkotikakontrollorgan UNODC i Wien, beklagar att Mobilisering mot narkotika upphör.
– Det är nödvändigt att driva frågan och Sverige är något av föredöme med sin restriktiva narkotikapolitik. Mitt råd till regeringen är att fortsätta prioritera forskning. En stabil finansiering av narkotikaforskningen är lika viktigt som att ha en stabil drogpolicy, säger Sandeep Chawla till Drugnews i samband med forskarkonferensen.
Dit hade både folkhälsominister Maria Larsson (kd) och forskningsminister Lars Leijonborg (fp) bjudits in, men båda anmälde förhinder.
Hur regeringens planering ser ut framöver om drogforskning och hur narkotikafrågan ska ledas är ännu inte klart.
En “samverkansmekanism“ för de myndigheter som berörs av narkotikafrågor ska upprättas på regeringskansliet med en till två tjänstemän som samordnare. Dess former och arbetssätt håller på att tas fram.
– Fries har varit en frifräsare, en slags sheriff, som oberoende farit runt. En sådan adhoc-organisation har dock svårt att fungera på längre sikt, säger Ralf Löfstedt, ämnesråd på socialdepartementet, till Drugnews.
Även drogforskningens framtid är oviss.
– Mobilisering mot narkotikas forskningssatsning har varit lovvärd, men hur den ska stöttas framöver har inte ännu landat i beslut, säger Ralf Löfstedt.
Och hur fördelningen ser ut av de nära 260 miljoner kronor per år som avsatts för kommande tre år för att förverkliga alkohol- och narkotikahandlingsplanerna har inte bestämts. Löfstedt betonar dock att drogforskningen på Sorad, Stockholms universtiet, och andra högskolor inte påverkas utan fortsätter.
• Fotnot: Ladda ner nationella narkotikasamordnarens slutrapport, (pdf 52 sidor).