Sedan årsskiftet gäller delvis andra förutsättningar och nya utmaningar för svensk missbruks- och beroendevård. Som en följd av dessa nya förutsättningar med ökade krav uppstår en oro om att de mindre vårdleverantörerna riskerar att slås ut från det sociala arbetet. En möjlig utmaning för de ideella organisationerna och vård i egen regi är att skapa kontaktytor för att möta ökade krav och därmed möjliggöra en positiv utveckling av vården.

Om detta kan antas som en utmaning av aktörerna, så reser det ovillkorligen frågor av ideologisk karaktär. Kan vi överbrygga dessa trösklar till förmån för en god utveckling av missbruks- och beroendevården?

Missbruks- och beroendevården genomgår i dag stora förändringar, kanske till och med de största någonsin på flera områden. För första gången har vården riktlinjer för upptäckt, val av bedömningsinstrument, uppföljning, medicinsk behandling och effektiva metoder.

Utgångspunkten för vården i dag är ökade krav på resultat, kvalitet och effektivitet. För att leva upp till detta krävs alla aktörers uppmärksamhet och en levande kunskapsbaserad debatt. Men det ger i högsta grad också anledning till samarbete mellan de olika aktörerna. “Vi behöver samarbeta för att utveckla välfärden och demokratin“, sade Anna Carlstedt, ordförande i Forum för Frivilligt Socialt Arbete i en artikel (2008-12-09). Carlstedts intentioner om samarbete bör även omfatta vård i egen regi.

Som ett led i att möta ökade krav på vården från kommunerna, hälso- och sjukvården, kriminalvården och brukarna själva har regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) ingått en överenskommelse med den ideella sektorn.
Syftet är att stödja framväxten av större mångfald av utförare och leverantörer inom hälso – och sjukvården samt omsorgen.

Sammantaget stärker detta intentionerna om mångfald och förstärkt inflytande för brukarna själva. Aktörerna kommer att behöva omdefiniera begreppet konkurrens och förhålla sig till detta. Samtal mellan de ideella organisationerna och näringslivet är en förutsättning för att överbrygga hinder och finna nya konstruktiva vägar.

Mot denna bakgrund behöver missbruks- och beroendevården gemensamma forum oavsett aktörernas hemvist för att följa intentionerna och öka kunskapen om varandra samt söka samarbete för att ge bästa möjliga och effektiva vård till brukarna. En gemensam plattform med utgångspunkt i forskningsläget, uppföljning av resultat, brukarnas samt praktikernas erfarenheter och kunskaper är nödvändig. En väsentlig ingrediens för plattformsarbetet är att skapa en tydlig etisk grundstomme som genomsyrar allt arbete.

För att klara de ökade kraven och utmaningarna behöver vårdleverantörerna i egen regi en stark och tydlig branschorganisation som kan föra en konstruktiv dialog med företrädare för bl. a. det civila samhället.

Vid sidan av väsentliga frågor som upphandling, remissfrågor, kompetensutveckling m.m. så finns det också andra väsentliga utmaningar och frågor som ligger framför oss och som kan vara skäl till samarbete, nämligen:

• De viktiga sociala frågorna som att förebygga ensamhet, bostadsfrågor och sysselsättning där de ideella organisationernas kompetens om de lokala förutsättningarna spelar en betydande roll. Leverantörer av psykosocial behandling och de ideella organisationerna bör kunna utveckla samarbete i ett tidigt skede av en behandling och inför utsluss och avslutning av den direkta psykosociala behandlingen för att möta brukarnas behov.

• Att arbeta för en ökad konkurrens av utförare av psykosocial behandling vid samtidig läkemedelsassisterad behandling, men också i frågan om metodutveckling av den läkemedelsfria behandlingen för opiatberoende.

• Att lyfta upp “hantverket“ på dagordningen och föra en kunskapsbaserad debatt om integritet, inflytande, bemötande och etiska sammanhang och vad dessa olika begrepp innebär för utfallet.

• Att vidare initiera samtal och debatt för en tydligare definition av psykosocial behandling.

• Att föra en debatt om villkoren samt förutsättningarna för det sociala arbetet inom den privata respektive ideella vården och vilken roll dessa spelar för välfärden.

• Att föra diskussioner om samarbete för att möta kraven på utbildning med utgångspunkt i de nationella riktlinjerna.

Detta är möjligen en stafettpinne som olika intresseorganisationer och branschorganisationerna Privo och Sveriges behandlingshem kan ta med sig i sina fortsatta diskussioner om samgående. Den samlade branschorganisation som kan bli resultatet av detta skulle då vara en naturlig part i den föreslagna utmaningen om gemensamt forum för de ideella organisationerna och vård i egen regi.

Kanske kan den ideella tankesmedjan för det civila samhället, Sektor 3, ta med sig denna utmaning till sina stundande rundabordssamtal om välfärd, vård och omsorg.

Svaret på den inledande frågan bör vara att den svenska missbruks- och beroendevården även behöver ett kompetent och tydligt gemensamt plattformsarbete oavsett hemvist för en god kvalitativ missbruks- och beroendevård.

av
Eva Dall, regionchef
Christel Blondin, verksamhetschef
Jimmy Blondin, informatör
Attendo Individ och Familj