CHICAGO Cirka en tredjedel av den neurologiska störningen AD/HD bland amerikanska barn kan bero på att mödrarna rökt under graviditeten eller att barnet utsatts för tungmetallen bly efter födseln. Detta enligt ny utmanande amerikansk forskning.
Attention Deficit Hyperactivity Disorder, AD/HD, är en beteendestörning som anses kan ha både ärftlig och miljö/omgivnings grund. Barnen visar ofta problem med koncentration, överaktivitet och nedsatt impulskontroll. Omstridd medicinering med låga doser av amfetaminliknande läkemedel används ofta.
Den nya amerikanska studien publiceras på den vetenskapliga tidskriften Environmental Health Perspectives hemsida. Att tobaksrökning under graviditet ökar risken för att barn ska få ADHD och relaterade problem har flera tidigare studier visat, bland annat i Wales och Sverige.
Men den nya forskarrapporten – under ledning av Joe Braun vid University of Wisconsin-Milwaukee – har uppskattat hur stor andel av bokstavsbarn med den omstridda störningen som orsakats av mammans rökning eller av blyexponering efter födseln.
Data har analyserats om nära 4000 barn mellan fyra och 15 år i USA, varav 135 av barnen hade behandlats för AD/HD. Enligt studien så ökade risken för att barnet skulle få AD/HD med 2,5 gånger om modern rökt under graviditeten. Och barn med över 2 mikrogram bly per deciliter i blodet hade fyra gånger högre risk för störningen än om halten var under 0,8 mikrogram/dl.
Att tobaksrök efter födseln inte verkar ökar ADHD-risken kan tyda på att barn är känsliga för olika gifter under olika delar av sin utveckling, skriver Tobaksfakta som läst rapporten.
Andra forskare menar att den nya studien är intressant, men inte bevisar att blyexponering är bland orsakerna till ADHD. Det kan exempelvis vara möjligt, att barn med AD/HD mer än andra får i sig bly på olika sätt genom sin hyperaktivitet, funderar Helen Binns, forskare vid Children’s Memorial Hospital in Chicago, i en intervju med Associated Press.
• OMSTRIDD DIAGNOS / Det är inte bara läkemedelsbehandling med Concerta, Ritalina, Strattera etc. till AD/HD-barn som anses kontroversiell. (dvs. att droga barn istället för att ge barn med särskilda behov mer stöd, såsom undervisning i mindre skolklasser). Även själva diagnosen damp/ADHD och omfattningen av barn med dessa debatteras (såsom i forskar- och rättsstriden kring professor Christoffer Gillbergs långtidsstudie av Göteborgsbarn. Där anklagelser omslaskdiagnos och forskningsfusk haglade). I USA tros 4-12 procent av barn i skolåldern (ca 3,8 miljoner barn) ha AD/HD-störningar, i Sverige varierar uppgifterna omkring fem procent.