– Det är dags att överväga tvångsvård för dem som återfaller i brott, säger Hans Laurell Vägverkets alkohol- och drogexpert, till Dagens Nyheter.
DN har uppdragit åt Brå att undersöka de som ifjol dömdes för rattfylleribrott. De har följts upp i registret med tidigare rattfyllerilagföringar från år 1991. En tredjedel av de ifjol 13 321 lagförda – drygt 4 700 personer – hade även tidigare en eller flera gånger kört påverkad av alkohol eller andra droger. Ett hundratal personer har dömts mer än nio gånger. Mest återfall sker i åldersgruppen 31-40 år.

De som återfaller i rattfylleri har svåra alkoholproblem, men har ofta bara fått vård kort tid på anstalt.
– Det är helt otillräckligt för att komma till rätta med så svåra problem. Svår alkoholism går inte att bota på några månader, säger Hans Laurell till DN.
Han efterlyser att samhället inför tvångsvård för vaneförbrytarna. Det finns idag inte samma möjlighet att döma rattfyllerister till vård såsom kan göras för bland annat psykiskt sjuka personer.

Och problemet är stort. Vägverket har beräknat att uppåt 16 000 körningar görs varje dygn av förare som är alkohol- eller narkotikapåverkade. De flesta slipper undan polisens kontroller – omkring 1,6 miljoner utandningstester görs i trafiken per år.
De påverkade förarna beräknas vara inblandade i många trafikolyckor, där minst ett tusen personer skadas och 150 dödas.

– Alkohol och bilkörning är en dödlig kombination, säger riksdagsman Johan Pehrson (fp), ordförande i justitieutskottet, i en kommentar.
Han tycker att straffskalan för rattfylleri bör höjas. Att de som återfaller för grovt rattfylleri ska in på minst ett år. Och att tvångsvård kan behövas, det är inte rimligt att vården ska vara frivillig. Pehrson anser att regeringen lägger åtgärder på is medan berusade förare kör runt som tickande bomber i trafiken.

Folkpartiet lade nyligen en motion med förslag om skärpningar mot drog- och rattfylleri. Partiet föreslår bl a att polisen utökar trafikkontrollerna, att tullen får göra nykterhetskontroller vid gränsen och att de som kör av färjor måste blåsa i en alkomätare för att komma in i landet. En rattfull som orsaker en dödsolycka ska kunna dömas för dråp, föreslår fp och vill även att läkare oftare anmäler patienter med alkoholproblem till länsstyrelsen.
Även Motorförarnas helnykterhetsförbund har länge krävt skärpningar mot rattfylleri och stöder tanken om tvångsvård.

• En studie om hur vården av rattfyllerister bäst ska utformas pågår sedan några år. Dagens vård har flera brister.
– Innan vi är färdiga med undersökningen har de lagt ned all vård och ersatt den med helt verkningslösa metoder som samhällstjänst och fotboja, säger till TT Anders Andrén, psykolog på Socialstyrelsen som arbetar med studien, som bland annat berör återfall i rattfylleri.