STRASBOURG Gjorde svenska staten fel som dömde psykiatriprofessor Christopher Gillberg för tjänstefel när han vägrade lämna ut forskningsmaterial om bokstavsbarn? I tisdags var Europadomstolens högsta instans samlad för att höra honom.
Han dömdes 2005 till villkorlig dom och böter för tjänstefel för att – trots domstolsbeslut – vägrat ge kritiker tillgång till hans forskarmaterial om ett par hundra barn i Göteborgsområdet som följts en längre tid. Han uppger att hans löfte till barnen och deras föräldrar att skydda deras uppgifter förhindrade honom att lämna ut uppgifterna.
När Högsta domstolen nekade Gillberg prövning av domen så vände han sig till Europadomstolen som ifjol i lägre instans ifjol inte gav honom rätt. Men eftersom målet anses principiellt intressant så har han fått en ny chans när nu högsta instans, Grand Chamber, ska ta ställning till om hans mänskliga rättigheter kränkts.
– Först skrev staten att man ska avge en typ av löfte och sen kräver staten att man ska bryta det löftet och det var det fokus på i Europadomstolen idag. Och det är det som det är skillnad i svenska domstolar där den här frågan aldrig har tagits på allvar. Men den togs på mycket stort allvar idag, säger Christopher Gillberg, efter hörts i Europadomstolen i Strasbourg, till SR Ekot.
Gillbergs slutsatser om utbredning av neuropsykiatriska funktionshinder som damp och adhd har varit kontroversiella. Det var en barnläkare och en sociolog som misstänkte forskningsfusk som begärt att få tillgång till underlaget.
Själva materialet finns inte längre, det strimlades 2004 i en papperstugg i protest av medarbetare till Gillberg, för vilket det de dömdes för.