Detta beslutades efter USA-lobbying när Natoländernas försvarsministrar träffades i Budapest i slutet av förra veckan. Rambeslutet att “agera mot anläggningar och aktörer som stödjer upproret“ innebär i praktiken ett tillstånd att jaga knarkhandlare och laboratorier, rapporterar TT.

Närmare hur bekämpningen av narkotika ska bekämpas av Nato-styrkor i området ska bestämmas vid ett stundande Nato-möte i februari i Polen.
I villkoren nämns att insatserna måste ske på begäran av afghanska myndigheter och vara i linje med FN-resolutioner och Natos existerande planer.

Över 90 procent av världens opium och raffinering till heroin sker i Afghanistan. Talibanerna som störtades efter terroristattentaten mot USA 2001 uppges tjäna uppåt 100 miljarder dollar årligen på narkotikahandel. Förutom talibaner strider terrornätverket Al´Qaida och andra grupper mot Kabul-regeringen och Nato.

Vid en narkotikakonferens i Stockholm i september vädjade Afghanistans ansvarige minister för narkotikabekämpningen, general Khodaidad, till USA och FN-representanter att öka insatser mot opium för att stoppa terroristernas intäkter. Sonderande förhandlingar hölls, vilket Drugnews rapporterat om.

• Främst afghanska civila och militärer drabbas av våldet, men även Nato som har omkring 51000 man i Afghanistan överfalls återkommande.
Sveriges Isaf-styrka på 373 man i norra delen av landet kan i framtiden utöver säkerhetsbevakning alltså även få drogbekämpning som uppgift. Det är dock något som försvarsmakten nu först ska ta ställning till.
Enligt Svenska Dagbladet som nyligen besökte Isaf-styrkan är stora delar av truppen dåligt skyddsrustad. Det finns diskussioner om att utöka styrkan i “Sveriges glömda krig“.